Skogens hämnd – Del 1

   Adam styrde in den gamla Volvon på skogsvägen. Ett par hundra meter och han skulle vara framme i stugan. Ju längre in i skogen han kom desto tätare blev den. Han kunde se de två hjulspåren men mittensträngen var vildvuxen. Skogen hade växt in på sidorna om vägen och grenarna skrapade mot sidorna av bilen. Vi i familjen borde åka hit oftare, tänkte Adam samtidigt som han var glad att han körde den här gamla rostiga skithögen istället för farsans Lexus. Han hade blivit galen om jag kom hem med den alldeles repig. Det var inte många i familjen Widbäck som tog sig tid att åka till farfars gamla jaktstuga numera. Hade den legat vid en sjö hade det säkerligen varit mer intressant men nu låg den mitt ute i ingenstans. Bra jaktmarker men i övrigt fanns det inte så mycket att göra här ute. Pappa var ensambarn och totalt ointresserad av jakt. Han hade därför inte fört intresset vidare till sina barn. Medlemmarna i farfars gamla jaktlag var antingen döda eller alldeles för gamla för att fara runt i skogen med laddat vapen. Så stugan stod till stor del bara och förföll. Att det inte fanns något att göra här ute vad dock inga problem för Adam. Han åkte hit för att komma bort från allt. Separationen från Lisa hade varit tung och den här helgen skulle hon flytta ut. Han orkade inte stanna kvar där och se eländet. Att åka hem till föräldrarna var inte heller ett alternativ. Mamma betedde sig som om han och Lisa fortfarande var ett par och pappa försökte hela tiden ge råd om hur han skulle rädda relationen. Men Adam visste att det var kört, Lisa hade redan gått vidare och dejtade någon sprätt från storstan som körde fräsig bil och såg allmänt smörig ut. Nej åt helvete med henne, tänkte Adam för sig själv. Jag har en trave böcker i baksätet och mp3-spelaren är fullproppad med bra musik. Att streama musik på mobilen var bara att glömma här ute i skogen.

   Framsidan av stugan dök till slut upp i strålkastarljuset. Den gamla timmerstugan såg förvånansvärt fräsch ut efter alla dessa år. Farfar hade verkligen gjort ett grundligt arbete. Men ytan framför stugan var övervuxen av små träd och buskar. Adam klev ur bilen och gick fram till det lilla skjulet på sidan om stugan. Han låste upp hänglåset och hängde det åt sidan. Dörren gick först inte att öppna då gräs och sly hade växt upp och var i vägen för dörren. Han lyckades pressa upp dörren tillräckligt för att komma in. Farfars gamla motorsåg, en röd Husqvarna, hängde på väggen och såg välanvänd ut. Tanken var tom men det gjorde inget för Adam hade alltid med sig en dunk bensin när han åkte upp hit. Han grabbade tag i motorsågen och tryckte sig ut genom dörren igen. När han kom ut ur skjulet igen insåg han hur vildvuxet det var kring stugan. Det går ju knappt att se bilen härifrån, tänkte han. Han tog sig tillbaka till bilen och fyllde på motorsågen.

   Den startade med ett vrål och spydde ut rök när han gasade på. Fan det är bra klös i den här gamla saken, tänkte Adam. Han lät klingan vandra så lågt som möjligt och sly och små träd föll snabbt till marken. Snart hade han gjort rum för en liten parkeringsplats så att det gick att vända bilen, samt en gång fram till stugan. Det hade börjat mörkna och han beslutade sig för att fortsätta röja imorgon. Han hängde sin lilla ryggsäck över axeln och tog med sig motorsåg och en vattendunk när han gick från bilen. Stugan var inte stor men den fyllde sitt syfte som jaktstuga. På framsidan fanns en veranda under tak med ett par stolar och ett litet bord. Bredvid ytterdörren fanns ett fönster och även om Adam hade med sig nycklar till stugan så använde han nyckeln som låg på en bräda ovanför fönstret. Vem som helst kunde hitta nyckeln om de letade lite och Adam antog att det var just poängen. Om någon var i nöd och fann stugan så kunde de ta sig in. Dessutom fanns det inget av värde att sno ändå. Han låste upp dörren och klev in i den mörka stugan. Snabbt fiskade han upp en ficklampa och lös runt, allt såg ut som vanligt. Till vänster stod ett långbord med fem stolar på ena sidan och en lång bänk som var fäst i väggen på andra sidan. På höger sida fanns ett litet kök med en kamin som också var enda värmekälla i stugan. Längst in i stugan fanns ett rum med flera våningssängar. Det gick att bo 10 personer i stugan, men det var endast under jaktsäsongen som de var så många. I ena hörnet längst in i stugan stod farfars favorit-fåtölj, den satt han alltid i när han var här och det var den fåtöljen Adam tänkte sitta i och läsa sina böcker. Adam gick fram till långbordet och tände de två oljelamporna som stod på bordet. Han gjorde samma sak med de lampor som satt på väggarna och den som stod i köket. Snart badade stugan i ljus och den kändes genast mycket mer hemtrevlig. Även om det var slutet på sommaren så hade inte solen värmt upp stugan så Adam satte fart på kaminen.

   Nu skulle jag gärna tagit en varm dusch, tänkte han. Men att ta sig fram genom den snåriga skogen för att bada i bäcken så här sent på kvällen kändes lika lockande som att släpa upp vatten till stugan och värma den på kaminen. Jag får vara lite svettig, vem skulle störa sig på det, tänkte han. Istället slängde han ner en matlåda med spagetti och köttfärssås i en gryta och ställde på kaminen.

   Det kändes ensamt att äta vid långbordet så Adam sjönk ned i fåtöljen och slängde upp benen på fotpallen. Den djupa skålen med mat ställde han i knät och med sin ena hand slevade han in mat med en sked samtidigt som han höll en pocket i den andra handen. Den handlade om en kille som är ute och springer och blir jagad av en demon-varelse.

   Adam kunde höra hur grenar rörde sig mot tak och väggar. Det måste blåsa ute, tänkte Adam samtidigt som han gjorde en mental notering att han måste röja upp runt stugan imorgon. Om inte stugan får solljus så kommer den ruttna.

* * *

   Adam vaknade med ett ryck och matskålen föll i golvet. Solstrålarna silade in mellan träden och retade hans ansikte. Han hade somnat i fåtöljen och boken han hade läst hade fallit ur hans hand på andra sidan fåtöljen. Adam gäspade högt och masade sig ur fåtöljen. Kroppen kändes hundra år gammal och ryggen knakade när han sträckte på sig. I natt får jag sova i sängen istället, den här fåtöljen tar kål på mig. Nu får det bli en skogspromenad och sen avsluta med ett dopp i bäcken, tänkte Adam. Han drog på sig sina alldeles för sköna vandringsbyxor och kängorna och greppade handduken på vägen till dörren. Men när han öppnade dörren stannade han förvånat upp. Det såg inte alls ut som att han röjt undan en massa sly och buskar igår. Den gång han röjt upp var inte mer än en strimma och bilen var omringad av växtlighet på alla sidor. Gjorde jag ett så dåligt jobb igår, tänkte han. Jag måste ha trampat ner mycket som rest sig upp igen. Jag struntar i promenaden och röjer rent istället. Han slängde in handduken på en stol och tog motorsågen istället.

   Adam jobbade hela dagen och tog endast raster för att äta. Det var nästan terapeutiskt att röja och rensa, han kunde koppla bort hjärnan och fokusera på uppgiften. Separationen från Lisa hade han inte tänkt på under hela dagen. Men nu hade han röjt upp runt bilen och runt hela stugan. Det såg faktiskt ganska ordnat ut, allt han röjt hade han slängt i en hög bakom stugan. Nu började det skymma och han ville inte missa chansen att bada i bäcken denna dag heller. Dessutom luktade han som en gammal död bäver. Han ställde in motorsågen, som nu var tom på bensin, i stugan och greppade handduken och ett ombyte.

   Stigen ner till bäcken var snårig och igenväxt. Stundtals hade Adam svårt att se vart stigen gick, som tur var hade han sprungit här sedan han var barn och hade inga problem att hitta rätt. Men skogen hade verkligen växt sig tät i år, det måste vara de kraftiga regnen vi hade i början av sommaren, tänkte Adam.

   Bäcken var inte bred men lagom djup mitt i så att han precis kunde stå utan att huvudet hamnade under ytan. Vattnet porlade fram över stenar och var alldeles klart. Hade han haft cyklop med sig hade han sett många meter fram och bak och säkert sett en och annan öring. Som barn hade han simmat fram och tillbaka i bäcken i timmar trots det friska och kalla vattnet. Det blev sällan mer än 16 grader i bäcken även mitt i sommaren. Adam simmade tillbaka till torra land och klättrade upp på en sten. Han dök ner i vattnet där han visste att det inte fanns några stora stenar. Vattnet forsade runt hans huvud och han bröt inte ytan förrän han nästan var över på andra sidan. Han tittade upp mot himlen, trots att det normalt var fri sikt så var det detta år igenväxt även uppåt. Träden hade sträckt sina långa armar över bäcken och täckte nästan himlen helt. Men Adam kunde se att det började bli kväll, det var dags att gå tillbaka till stugan innan det blev mörkt.

   Adam sjönk ner i fåtöljen igen, denna gång med en tallrik stekt ägg och bacon. I ena handen höll han samma pocket som igår. Måste ju ta reda på vad det är för varelse som plågar alla som korsar dess väg.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.